Tagning nummer sjuttioelva

Nu sitter jag här för sjuttioelfte gången och gör ett ärligt försök att starta upp detta projekt. I sedvanlig ordning så stöter jag på samma problematik – Hur och var skall en börja egentligen?

Får väl smått trevande inleda med att välkomna eventuella läsare till vad jag valt att kalla ”Skämshögen”, en blogg om en hög med spel som aldrig verkar ta slut. Spel har inte alltid varit så aktuellt i mitt liv som de har varit de senaste, i runda slängar, tre åren. Mina kusiner och jag hade som barn en outtalad helig tradition att alltid spela Super Mario Bros. 3 när jag hälsade på dem, oräkneliga timmar har spenderats i Sims 2 och jag och min förra sambo spenderade en hel sommar med att hata varandra i Super Smash Bros. Melee men mycket mer än så var det inte. Mitt intresse växte sig dock enormt mycket större då jag introducerades av snubbarna i Play Before You Die till Batman Arkham Asylum, ett spel jag ägnade mig åt överallt och hela tiden. Efter den upplevelsen fanns det ingen återvändo. Löjligt nyfiken på vad mer spelvärlden hade att erbjuda så klev jag in i den med stora blå ögon och med ett barns förtjusning.

Under de år som gått sedan dess så har jag varit med om enastående spelupplevelser som gjort mina tämligen färska känslor för spel allt starkare. Jag känner en enorm vilja att fortsätta utforska dessa alternativa verkligheter och allt vackert, fascinerande, spännande och lockande de visar mig. Dock så kan jag uppleva att den tidigare omtalade skämshögen står i min väg snarare än att leda mig till allt det där underbara som går att sålla ut ur denna hög. Därför känner jag att jag behöver något att hänga upp min skämshög på, ett sätt att ta tag i de spel jag personligen verkligen vill spela samt att jag i och med denna sida kan lämna av alla mina intryck, tankar och känsloyttringar.

Bortsett från att spela spel ur min skämshög och att sedan skriva om dem så kommer det med största sannolikhet hända att det dyker upp listor (då jag är en listskrivare av rang), reflektioner och dylikt med koppling till spel som rör sig uppe i min knopp och som jag vill överföra till skrift.

När jag ändå är igång och fingrarna glöder så är det väl på sin plats att presentera sig. Jag är en tjugotreårig bowlande, fotograferande och tecknande personlig tränare och nörd vars namn är Amanda. Undertecknad tenderar att ha fler bollar i luften än vad folk i dennes omgivning anser kontrollerbart. Gillar katter, Batman, brittisk accent, att lyfta tunga saker och har en osund kärleksrelation till Red Bull.

Om du fortfarande läser så vill jag tacka dig för att du låtit mig slösa bort lite av din tid. Har du synpunkter, frågetecken eller annat som du vill dela med dig så är det givetvis välkommet att kommentera.

Det är med skräckblandad förtjusning som jag nu klickar på ”publicera”.

/Amanda

Annonser