Lucka 23 – Andreas & Journey

Då omvärlden brann och samhället kokade. Kanske är det så vi alltid kommer se tillbaka på 2016. Kanske kunde 2015 beskrivits med samma ord men vi har antagligen redan glömt.

När nästkommande år ska summeras kommer jag kunna skriva dessa ord på nytt. Jag lever i en, i det närmaste, oändlig loop. En spiral. En cirkel som aldrig sluts.
Att genomleva förändring, se på saker i nytt (och gammalt) ljus, att resa inom sig själv och utanför, att ta sig framåt för att sedan börja om på noll. Den ständiga resan. Varje år unnar jag mig en ny resa. Den ser nästan alltid likadan ut men charmen finns där. På samma sätt man kan se det vackra i en vardag. Att få njuta av det enkla. Varje år spelar jag Journey. 2016 är inget undantag.

Bildresultat för journey game

Jag tar mig an min resande karaktär med avlägset berg i sikte. Berget kan representera vad som helst. Ett nyårslöfte om man så vill. Kanske ska vi träna mer och äta nyttigare när vi når dit. Tappa ett par kilon och vara nöjda. Allt enligt klyschan. Det är luddigt hur vi än vrider på det men jag vet att vi ska dit. Jag och min resenär. Genom sand och snö följs vi åt. Genom stekande sol och isande vindar håller vi händer. Vi är två och vi tar oss igenom allt vi har framför oss. Allt från den grå vardagen och dess grå slit till högtiderna och dess glans.

I all sin enkelhet är Journey livet. Och livet är Journey. Saker är egentligen vad du tar dem för.

Journey kan, med spelarens goda vilja, representera precis allt du upplevt eller velat uppleva.

Likt den eviga loop av liv och död som återfinns i Journey kommer även jag tillbaka. Ett gammalt år. Tid som flytt. Ett nytt år. Tid som kommer. Vi är ett, Journey och jag. Vi är i konstant synk. Om ett år ses vi igen. Då nytt blivit gammalt. Och cirkeln sluts likt förbannat. På sätt och vis.

Det vilar en våt carpe diem-filt över hela den här texten. Förlåt. Om någon vill använda valda citat och producera väggdekorationer går det bra. 2017 ska jag vara mindre pretentiös. Men det sa jag för ett år sedan också.


Andreas Linders foto.Andreas Linder
En göteborgare tillika ragequittare av rang som av den anledningen ofta spelar på lättaste svårighetsgraden. Är dålig på smygmoment, spelar Journey en gång om året, har SNES som favoritkonsol, gillar mat och slukar gärna ost. Arbetar dessutom med Spelhjälpen och är lika ful i håret som i mun.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.